Plattformsarbete blir allt vanligare – ett bud hämtar till och med sexleksakerna

Plattformsekonomi Många fastanställdas arbetsplatser kan vara hotade.

Kuvassa Wolt-lähetti ajamassa tunneliin sähköpotkulaudalla.

Text Tua Onnela

Bild Lehtikuva / Emmi Korhonen

08.09.2026

Man borde skaffa en ny TV, aktivitetsmatta för katten eller en Iittala-dekorationsfågel, 250 euro.

I dessa situationer gick man förr till en affär för att skaffa det man behövde. Kanske man pratade med samma med en försäljare. Sedan kom näthandeln, och TV-apparaterna, husdjurstillbehör och dekorationerna började beställas på nätet. De levereras hem eller till en paketautomat av en transportanställd på ett leveransföretag, kanske en medlem i AKT.

Nu gör allt fler människor ingetdera. Om du bor i en storstad, kan nästan allt från TV-apparater, kattmattor, dekorationsfåglar, mediciner och skor till busskort beställas från en budtjänstapp.

Köpet levereras hem av en till synes entreprenör, som ofta kommit från sämre förhållanden utomlands, som sover på trappan i ett köpcentrum och väntar på beställningar och kanske tjänar några euro av levereringen.

”Uberisering” alltså spridningen av plattformsekonomin, har gått längre än många insett. Den är särskilt dominerande på transportsektorn.

Företagarrisk utan rättigheter

Med plattformsarbete avses det arbete som överförs med hjälp av en digital plattform, så att mottagaren av leveransbeställningen är en annan än det företag, som driver plattformen. De mest kända plattformsekonomiska aktörerna i Finland är Wolt, Uber och Bolt. Wolt erbjuder särskilt budtjänster, Bolt-taxiresor och Uber erbjuder för närvarande båda.

År 2022 uppskattade man att över 28 miljoner personer arbetade via plattformarna i EU. Inga nyare siffror finns tillgängliga, men antalet uppskattas ha ökat drastiskt.

Under hela den tid som plattformsarbete spridit sig, har också de personers status och rättigheter diskuterats, som arbetar via dem. Vanligtvis behandlar plattformar dem som oberoende entreprenörer som själva måste bära riskerna av entreprenörskapet. Om det inte finns beställningar, finns det ingen inkomst.

Till skillnad från verkliga företagare har de som arbetar inom plattformsekonomin, inte en verklig möjlighet att bestämma om priserna. Därför blir inkomsterna ofta mycket låga. Flera studier och rapporter har berättat om plattformsarbetarnas ständiga ekonomiska nöd.

AKT tidningen har tidigare rapporterat om långa taxiresor, för vilka föraren får 7–8 euro.

55 procent av matleveransbuden har upplevt våld.

Nöden begränsas inte endast till den ekonomiska sidan. Plattformförarnas och budens situation är också i övrigt dålig. Studier har till exempel rapporterat om oändligt långa arbetstider, utmattning, trafikolyckor, smärta och hot om våld.

Till exempel, enligt en studie i Scotland, har 55 procent av matleveransbuden upplevt våld och 81 procent har känt sig otrygga.

I Finland har högsta förvaltningsdomstolen bestämt att Wolts budarbetare är anställda, vilket innebär att de ska ha rätt till förmånerna i ett anställningsförhållande. Fortfarande följer dock Wolt domstolens beslut bara delvis och anser att de flesta av jobbarna är entreprenörer.

Även Uber och Bolt anser att dess förare är entreprenörer. Alternativet är att söka anställning hos deras partnerföretag.

Hemvård, undervisning, vad till följande?

Till vad allt kan plattformsekonomin sprida? Enligt en rapport från ETUC, som representerar europeiska fackföreningar, är många sådana branscher där plattformsarbete inte ännu är vanligt, utsatta för ”uberisering”. Enligt ETUC:s rapport berörs till exempel hemvård och undervisning av detta – alltså till och med skolorna.

Om uberiseringen inte förhindras, är effekterna enligt ETUC:s rapport tydliga: jobb försvinner och arbetet blir alltmer otryggt, osäkert och sämre betalt.

Inom den finska transportsektorn ser man spridningen av plattformsekonomin genom att titta på de tjänsterna som Wolt nyligen expanderat till.

Företaget som tidigare profilerat sig som en matleveranstjänst erbjuder nu nästan allt i sin applikation. Leveransavtal har gjorts med apotek, klädbutiker, barnagehörsaffärer och sexleksaksbutiker.

Nyligen har till exempel klädtvätt SOL och djuraffären Musti & Mirri berättat om samarbete med Wolt. Även Matkahuoltos-paket kan beställas hemlevererat med Wolt på vissa orter.

Inte ens offentliga aktörer eller företag som uttrycker särskilt samhällsansvar har reagerat med förbehåll på Wolts tjänster. Bland samarbetsparter finns till exempel Iittala – och till och med Helsingforsregionens trafik HRT.

HRT-kortet kan beställas hem med Wolt, och de som skaffar nytt periodkort, får en förmån till Wolts tjänster.

AKT-lehti frågade HRT, varför en offentlig aktör samarbetar med ett företag, som fortfarande inte följer högsta förvaltningsdomstolens beslut angående sina budjobbares status. HSL svarade att de inte kommenterar Wolts interna angelägenheter, men hävdade att de kräver att samarbetsparter fungerar enligt lagen.

– Wolt är en etablerad utövare inom hemleveranstjänster i Helsingforsregionen, som många av HRT:s nuvarande kunder redan är vana att använda, HRT:s förklarar kommunikationsexpert Sari Kostikangas.

”Oroande och ofattbart”

AKT:s andra vice ordförande Niko Blom håller spridningen av plattformsekonomin som mycket oroväckande. HRT:s beslut håller han särskilt oförståelig.

– Det verkar förbryllande att även en samkommun samarbetar med ett företag, som inte bär samhällsansvar, säger Blom.

Han förespår precis den utvecklingen som ETUC varnar för.

– Plattformsekonomin och falska entreprenörskapet som är förknippat med den kommer att expandera och även omfatta jobb som tidigare utfördes i ett anställningsförhållande. Det innebär att personer som nu är i anställningsförhållanden kan förvänta sig uppsägningar.

Blom undrar om vanliga konsumenter också börjar då fundera, var den bekymmersfria användningen av Wolt och Uber så bra sak trots allt.

– Kanske när detta börjar drabba människor själva, börjar det intressera.

AKT bekämpar mot uberiseringen genom att ge information, hjälpa förarna att organisera och vid behov genom att kontakta myndigheterna. Vid AKT:s representantmötet i juni gjordes en betydande reform: från och med nu kan egenföretagare inom transportsektorn ansluta sig till AKT, även om de har en (skenhelig) företagarstatus.

ETUC-källor:

Which workers in Europe are vulnerable to Uberisation? Ben Wray, 2025. Platform work is dangerous, Bem Wray, 2026.

Nya lagförslaget skulle inte medföra förbättring

Europeiska unionen antog år 2024 ett direktiv som syftar till att förbättra plattformarbetarnas rättigheter.

En central punkt i direktivet är den så kallade anställningspresumtionen. Enligt den betraktas plattformarbetarna som anställda, ifall de är underställda en arbetsledning och bevakning. Presumtionen kan motbevisas, men bevisbördan ligger hos plattformen.

Direktivet innehåller också nya krav relaterade till anställdas dataskydd. Plattformar är förbjudna att behandla till exempel uppgifter om personers känslotillstånd, psykologiska tillstånd och personliga övertygelser.

Medlemsstaterna måste införa direktivets krav i egna lagstiftningarna under detta år. Därför publicerade finska regeringen på sommaren, ett utkast till förslag för en ny plattformsekonomilag. Utlåtandeperioden slutade i augusti.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) anser att utkastet till propositionen var en stor besvikelse. Enligt centralorganisationen uppfyller det i nuvarande form inte, det ursprungliga syftet med plattformsarbetsdirektivet.

– Direktivet skulle stärka arbetstagarnas ställning, samt förhindra att företag optimerar med avtalsarrangemang och utför lönearbete med företagarens risk. Regeringens utkast till förslag verkar vara i motsatt riktning: i stället för att skydda arbetstagarna, tryggar regeringen plattformföretagens nuvarande verksamhetsmodeller, säger FFC:s jurist Paula Ilveskivi i ett pressmeddelande.

– Faran är att Finland får en lag, som ser bra ut på papper, men som i praktiken lämnar plattformsarbetare i samma situation som de redan är.

Förslaget är ännu ett utkast, alltså finns det fortfarande möjlighet att påverka.

Översättning: Kenneth Liukkonen