Trafikläkare Marja Huuskonen: Bilförare mycket farligt yrke

Vibrationer, buller, avgaser, damm, sittande, dålig ergonomi, hot om våld, trafikolyckor, rusning, skiftarbete, oregelbundna arbetstider…

Trafikläkaren Marja Huuskonen listar belastningen i ett förarjobb. Det finns en lång lista. Enligt Huuskonen är det därför obegripligt att det inte finns motsvarande regler om säkerhetsledningen som inom järnvägs- och flygtransporter.

Till exempel börjar obligatoriska hälsokontroller för bilförare först i 45 års åldern. Inom järnvägen ska en förare genomgå läkarundersökning minst vart tredje år fram till 55 års åldern och varje år därefter. Järnvägstrafikens kontroller har ett eget bevakat järnvägsmedicinskt system.

– Vägtransportförare skulle förtjäna samma system som finns inom järnvägs- och flygtransporter. Varför har yrkesförare olika behandling? Varför låta dem dö? frågar Huuskonen.

– Föraryrket är verkligen farligt. Inte kan man vid många yrken förlora arbetsförmågan på samma sätt.

Läkaren vill inte frånta kortet

Marja Huuskonen talade i september på AKT-bussdagarna i Tammerfors. Hon arbetar på Åbo universitetssjukhus Körpoli, det vill säga på centrumet för expertis inom transportmedicin. Körpoli rehabiliterar förare som förlorat körförmågan och ger experthjälp i krävande körkortsärenden.

Huuskonen hoppas att både arbetsgivare och anställda skulle se fördelarna med regelbundna hälsokontroller. Även inom vägtransporter rekommenderas arbetsgivarna att organisera regelbundna hälsokontroller redan före 45 års åldern, men det är inte nära heller alla arbetsgivare som gör det.

– Då sparar vi på fel ställe, säger Huuskonen.

I slutändan är dock alla ansvariga för den egna hälsan. Huuskonen uppmanar förarna att omedelbart besöka läkare om allt inte ser problemfritt ut vad gäller körhälsan.

– Jag skulle vilja att folk själva kommer till läkaren när de är lite oroliga för sin körhälsa. Och inte så att läkaren måste säga att allt inte är i skick.

– Varje gång jag ser en infarktpatient som har förlorat förmågan att köra bil, berättar sjukdomshistorien, att det funnits sjukdomar en lång tid som kunde ha behandlats bättre. Till exempel är högt blodtryck enkelt och billigt att behandla, säger Huuskonen.

Enligt henne ska man inte utebli från att gå till läkaren av rädsla att bli av med körkortet. Tvärtom kan en tidig kontroll säkra kortet för längre tid.

– Läkarna hatar inget så mycket som att ta bort kortet. Ingen vill göra det. Istället skulle vi vilja ingripa i körhälsan.

En sömnapnéundersökning lönar

Huuskonen uppmuntrar förare att söka hjälp speciellt för sömnproblem. Tillfällig sömnlöshet är en del av det normala livet, fortsatta sömnproblem är inte. Dålig sömn påverkar förarens vakenhetstillstånd på jobbet och ökar riskerna.

En orsak till dålig sömn kan vara sömnapné. Det är vanligare bland yrkesförare än folket i genomsnitt.

– Man ska absolut gå på sömnapnétest om man har dålig sömn. Dagströtthet och många andra problem kan förbättras när sömnapné behandlas, hjärnan får syre och belastningen på hjärnan och hjärtat minskar, säger Huuskonen.

Arbetsgivare tar det inte på allvar

En stor del av problemen med förarnas uthållighet och orkan är dock orsakade av arbete och arbetsförhållanden. Det är svårt för föraren att påverka dem och inte ens en läkare kan ändra på dem.

Deltagarna på AKT-bussdagarna berättade för Huuskonen om bland annat hygienproblem på grund av bristen på toaletter, kylan och omöjliga arbetstider.

– En person kan gå till läkaren och säga att den inte orkar, och visa läkaren arbetspassen där sömnrytmen förändras konstant. Läkaren konstaterar att det är tokigt, och kanske skriver en lapp till arbetsgivaren. Trots det ändras inget. Vem ansvarar om föraren somnar på jobbet och något händer, frågade AKT Esbo avdelningsordförande Auror Kiseri.

Problemen är bekanta för Huuskonen, även det att många arbetsgivare inte tar riskerna på allvar. Ytterst är det dock föraren själv som måst bedöma om han är körduglig.