Työelämä
I Finland är det möjligt att utnyttja arbetskraft i åratal utan att någon ingriper. AKT:s Niko Blom föreslår ändringar i lagstiftningen och tillsynen av företag.
Teksti Tua Onnela, Getty Images, Kenneth Liukkonen
01.12.2025
På transportbranschen har nyligen flera fall avslöjats, där arbetare utnyttjats, skatter undanhållits och kör- och vilotidsbestämmelserna förbisetts. Trots att företagen åkt fast fortsätter de – eller om de inte självt gör det, bildas nya lika agerande företag i stället.
AKT:s andra vice ordförande Niko Blom säger att problemet härstammar från den politiska nivån. Den nuvarande lagstiftningen, befogenheterna och resurserna, som myndigheterna ges, är inte tillräckliga för att effektivt ta itu med svart verksamhet.
– Vår lagstiftning och tillsynen är inte i fatt med vad som verkligen händer, säger Blom.
Av den nuvarande situationen berörs både förtryckta anställda, statens skatteintäkter och de ärliga företagarna. Ordentliga företag har svårt att fungera, då de hamnar konkurrera med sådana som trycker ner priserna genom att kringgå regler och avgifter.
Niko Blom föreslår fyra förändringar som hjälp.
För det första bör myndigheternas handlingsutrymme ökas.
Enligt Blom är arbetarskyddsgranskningarna som regionförvaltningsverket i en stor roll. Genom dessa granskas till exempel uppföljningen av anställningarnas minimiförhållanden, uppföljningen av kör- och vilotidsbestämmelserna och användning av utländsk arbetskraft.
– Trots att man finner felaktigheter, tar det en lång tid idag innan något händer med företaget. Om arbetarskyddsinspektörerna hade möjlighet att omedelbart införa sanktioner, skulle det bota problemet snabbare.
Blom anser också att om ärenden förs vidare till polisen, att polisen bör ha tid och intresse att utreda dem.
För det andra föreslår Blom att fackföreningar bör ha fler verktyg att ingripa i utnyttjande av anställda.
Nuvarande hjälper fackföreningen de medlemmar som inte har fått rätt betalt, eller som behandlats orätt på annat vis. Facket kan trots endast ingripa i exploaterande företagsverksamhet i den utsträckning som medlemmarna själva är villiga att föra saken vidare.
Fackföreningar bör ha fler verktyg att ingripa.
– Frågan kan inte endast vara på fackföreningarnas ansvar. Rätten för fackföreningarna att väcka talan, skulle dock hjälpa, att ingripa i olaglig verksamhet, säger Blom.
Rätt att väcka talan skulle innebära, att facket kunde väcka talan i domstol, för en eller flera anställda. Anställda skulle inte specifikt behöva ge samtycke till att ärendet behandlas vid domstol.
Som en tredje lösning, skulle Niko Blom överväga, att kriminalisera underbetalning.
Redan nu är det olagligt att betala löner under den minimi som fastställts i ett allmänt bindande kollektivavtal. Underbetalning har dock inte skilt lagstadgats till ett brott.
Detta innebär att konsekvenserna av underbetalning ofta är lindriga för arbetsgivaren. Även om man åker fast, kan den enda konsekvensen vara, att rätt lön ska betalas i efterhand. Varför skulle man inte försöka, kan en skum arbetsgivare tänka.
– Jag litar på att en kriminalisering av underbetalning skulle råda bot på saken, säger Blom.
Som det fjärde lyfter Niko Blom fram beställaransvaret.
Redan nu föreskriver beställaransvarslagen att en klient som beställer transporter, ska utreda om dess underleverantör uppfyllt lagliga skyldigheterna. Blom anser att ansvaret inte uppföljs tillräckligt.
– Om det märks att avtalspartnern fungerat fel, förlorar beställaren ofta endast sitt rykte. Beställaransvaret borde skärpas så, att sanktioner även skulle åläggas beställaren, säger Blom.
Många företag hämtar informationen angående beställaransvaret via ett skilt tjänsteföretag. Informationen som tillhandahålls är dock ytmässig. Det kanske inte visar något oroväckande, fast man annan väg får information om att företagets verksamhet inte är godtyckligt.
– Om dessa tjänster skulle bli noggrannare och kunde utreda relevant information på riktigt, skulle också det föra sakerna framåt, säger Blom.
Exempel på kringgående av regler och myndigheternas ineffektivitet ges i fallet Moroz Ab.
Det är frågan om ett transportföretag beläget i Vanda, som har en omsättning på cirka 16 miljoner euro. Moroz VD är av ryskt ursprung, och skaffar sina förare från personaluthyrningsföretaget Finzer Ab, vars ansvariga personer är också av ryskt ursprung. En stor del av förarna är också ryska.
Regionförvaltningsverket har kontrollerat uppföljningen av arbets- och vilotiderna på Moroz under hela 2020-talet. I inspektionerna har man funnit flertal olagligheter i företaget. Inspektionerna har trots inte lett till någonting.
Till exempel upptäcktes på Moroz i inspektionen av 2020 års kör- och vilotider, överträdelser av vilotiden berörande totalt 122 dygner. Det fanns också många problem med registreringsenheterna och deras användning: till exempel hade flera bilar körts utan förarspecifika registreringskort.
Inspektören fann att Moroz hade fungerat i strid med lagen och utfärdade en instruktion. En sådan utfärdas för att ”åtgärda en mindre och enskild brist” och den medför inga sanktioner.
År 2022 inspekterades samma angelägenheter igen. ”Verksamhetsidkaren har inte följt den instruktion som utfärdades år 2020”, konstaterade inspektören. Det fanns fortfarande lika många överträdelser av kör- och vilotiderna. Bilar hade återigen transporterats utan förarkort, och så vidare.
Regionförvaltningsverket utfärdade en instruktion.
År 2023 inspekterades däremot Moroz beställaransvar, eftersom den anskaffar förare från Finzer. Brister fanns och instruktion utfärdades.
År 2024 återgick man till frågan om kör- och vilotider. Denna gång gav företaget uppgifter endast berörande 46 förarkort, trots att bolaget hade använt totalt 95 Finzers förare under granskningsperioden. Dessutom lämnade den praktiskt taget tomma filer berörande 71 fordon.
Problemen – i den mån man överhuvudtaget erhöll information – var bekanta. ”Tidigare utfärdade instruktioner har uppenbarligen inte haft någon inverkan på företagets verksamhet”, konstaterade inspektören. Resultatet? Igen en instruktion.
Den senaste kör- och vilotidsgranskningen gjordes på Moroz under det senare året 2024, och läget hade inte förändrats. Det fanns många försummelser, och man hade kört utan förarspecifika kort. Som vanligt utfärdade RFV en instruktion.
I år på våren berättade FNB att Centralkriminalpolisen inlett en undersökning kring Moroz och Finzer. Inga ytterligare detaljer har offentliggjorts kring utredningen. Det återstår att se om den kommer att sätta några gränser för företagens verksamhet, eller om det är möjligt i Finland att bara visa blankt till reglerna för en obestämt lång tid.
AKT-tidningen skrev tidigare i höst angående Koljonen-familjen ägda Cofund-koncernen, som innefattar Cofund och Kiila-Kuljetus, samt kommanditbolagen Ylös, Rausku Henkilöstöpalvelut och Suomen Henkilöstöleasing, som hyr ut personal till de först nämnda.
Till kommanditbolagens delägare har rekryterats överskuldsatta personer och med dessa utfört förarjobb i ett till synes entreprenörskap. Flera tidigare koncernens anställda berättar om utpressade löner, gränslös skatteplanering och skumma avtalsarrangemang.
Efter att situationen publicerats, verkar verksamheten hos Cofund och Kiila-Kuljetus fortsätta oförändrad. Ylös Kb:s verksamhet å andra sidan verkar ha upphört, och i Rausku och Henkilöstöleasing har en del av personalen bytit.
En av Cofunds samarbetsparter, HCS, syns fortfarande regelbundet på deras bilder på sociala median. En del av företagslogon som ofta syntes, har trots allt försvunnit ur bilderna.
Notiserna i AKT- tidningen har väckt även myndigheternas intresse.