Liitto
Enligt AKT:s nya ordförande Ismo Kokko, finns det ingen generell linje för lönehöjningar för AKT under de rådande omständigheterna.
Teksti Arto Jokela, Kimmo Brandt
20.12.2021
Ismo Kokko tog över ordförandeskapet för AKT för några veckor sedan, den 7 december. Hans väg inom fackföreningsrörelsen började hemifrån.
– Fackföreningsrörelsen fanns hos oss hela tiden. Min far var elektriker och engagerad i Elförbundet och den lokala fackavdelningens verksamhet.
Som yngre körde Kokko taxi i huvudstadsregionen under några år och arbetade som lagerhållare. Han tog också examen som tradenom i mitten av 1990-talet. Senare studerade han ekonomi vid Vasa universitet.
– När arbetet blev mera krävande fanns det en känsla av att man behövde mer kunskap. I Vasa fanns det möjlighet att studera ekonomirätt och fördjupa sig i arbetsrätt.
Ismo Kokkos intresse för intressebevakning uppstod i och med tradenomstudierna. Han gick med i den nybildade tradenomföreningen i mitten av 1990-talet, och fungerade senare som syrelseordförande och anställd i föreningen.
Tradenomföreningen var företrädare för Tradenomförbundet, vars verksamhetsledare Kokko fungerade åren 2000–2009. Följande jobb var som intressebevakningsledare i Ingenjörsförbundet, varifrån han 2016 övergick till generalsekreterare i Industri’s lönearbetare och därifrån ett och ett halvt år senare till FFC som kollektivavtalsexpert. Före AKT:s ordförandeskap arbetade han som avtalschef på Servicefacket PAM.
Kokko kandiderade för AKT:s ordförandeskap för att han uppskattade förbundet och gillade hur det fungerade. För honom har AKT varit, och är fortfarande, till sin storlek märkligare förbund.
– AKT:s verksamhet har varit rättframt, klart, resultatinriktat och gått rakt på sak. Denhär typen av egenskaper gillar jag. Jag hoppas på att jag kan fortsätta på denna linje.
Han anser att den kommande kollektivavtalsrundan är mycket krävande för AKT. Han litar sig dock på att avtalen nås även denna gång. Hur svårt det blir, beror på arbetsgivaren.
– Det går inte att tala om en generell linje under de rådande omständigheterna. Låt oss förhandla fram bästa möjliga avtal ur vår egen synvinkel.
Kokko längtar inte tillbaka till trepartsavgöranden eller centraliserade arbetsmarknadslösningar.
– Deras gyllenetid är nog över.
Han vill bevara nationella kollektivavtal, där fackförbunden har en tydlig och viktig roll. Minimivillkoren bör tryggas även i fortsättningen. På arbetsgivarsidan, framför allt inom industrin, tycks man eftersträva något annat.
Kokko tror att AKT kommer att klara sig även i framtiden. Han efterlyser dock en tydligare linje från hela fackföreningsrörelsen för ett välfärdssamhälle och ett skäligt arbetsliv.
– Detta ger hela fackföreningsrörelsen en ny betydelse, tycker Kokko.
Det oroar honom att politiker utspråkat att man inte behöver klara sig med sin lön. Eller att det vore naturligt för en person att ha fler jobb för att få sin utkomst, eller till och med bara en del av den.
– Alltså så att alla skulle vara skyldiga att jobba, men att man inte skulle betalas en anständig lön utan det skulle fortsättas med någon form av stöd. Sådant förstår jag inte alls.
Enligt Ismo Kokko skulle AKT kunna engagera sig mera i samhällsdebatten. Det är också ett sätt att främja intressebevakandet.
– Finland är ett stort land och transporter är viktiga hos oss. Transportsektorn är på många sätt centralt i samhället. Därför bör AKT:s röst höras också i ekonomipolitiken, trafikpolitiken, infrastrukturfrågor och angående vägens tillstånd. Utöver dessa även inom klimatpolitiken där transporterna spelar betydande roll.
Många saker är direkt kopplade till arbetet inom transportsektorn. Till exempel återspeglas klimatförändringen i politiken angående bränslen och därmed i företagens anskaffningar av utrustning och förarnas arbete.
– I dessa förändringar måste AKT säkra att arbetarnas arbetsvillkor hålls skäliga.
Kokko anser att transportföreningarnas samarbete är viktigt och värt att utvecklas. Angående Transportunionerna TU rf skulle han dock ta en funderare. Under den bör medlemsföreningarna gå en öppen diskussion om samarbetet och definiera vilken roll TU kommer att ha i framtiden.
Ismo Kokko är oroad över plattformsekonomins snabba tillväxt.
– Det förflyttar arbetslivet tillbaka minst hundra år vad gäller anställningstrygghet, arbetstid och arbetarskydd.
Plattformsföretagen bidrar till utslagning och polarisering av arbetsmarknaden till välställda och de som inte kommer till rätta med arbetet.
Han poängterar att de flesta som arbetar inom plattformsekonomin är unga eller har invandrarbakgrund.
– Hur påverkar detta till exempel på invandrarnas integration i samhället eller på början av ungas arbetsliv och välfärdsstaten som helhet. Om plattformsekonomin sprider sig kommer det att urholka välfärdsstaten.
Enligt Kokko ska man säkerställa att alla har möjlighet att få ett bra arbetsliv. I praktiken skulle detta ske bl.a. genom att godkänna de som arbetar inom plattformsekonomin som anställda i arbetsförhållande. Detta skulle kräva striktare reglering av branschen samt lagändringar.
Ett annat sätt att förbättra situationen för dem som arbetar inom plattformsekonomin skulle vara att organisera dem. Även i de situationerna där de inte är i arbetsförhållande.
– Många plattformföretag fungerar inom transportsektorn. Man kan säga att fenomenet redan finns på AKT:s bakgård.
Ismo Kokko fyllde 50 år senaste vår. Han är gift med Tiina Rytky, kommunikationschef för SDP:s riksdagsgrupp. Äktenskapet är hans andra. Han har fyra barn, varav två är vuxna och två i skolåldern. Hans hemort är Helsingfors, där han är född. Kokko är utbildad till ekonomie magister.
Han ser sig själv som en samarbetsvillig, målmedveten och analytisk person som strävar efter att hålla målet tydligt och klarar av stora helheter. På minussidan listar han åtminstone otålighet, särskilt när saker går långsamt framåt. Han hoppas på att han skulle vara en bättre lyssnare.
Sin kondition upprätthåller den nya AKT ordföranden genom att cykla och lyfta tyngder. Barnens hobbyer, motorcyklar och musik tar också sin tid och plats. Motorcykeln är en Harley Davidson Dyna.
Musik utövar Kokko genom att spela gitarr i rockbandet Loot som spelar tyngre rock. Han gör också egen musik. Som sin egen favorit nämner Kokko Black Sabbath.
– Jag är nöjd om jag kan gå på spelningar. Det är trevligt. Att spela musik är så annorlunda som fackföreningsrörelsen. Det är bra motvikt till detta arbete.