Työelämä
SÄKERHETSTEKNIK Kameror, alarm och assisterande system förbättrar förarnas arbetarskydd. Men de utgör också risker.
Text Tua Onnela
Bild Mikko Törmänen
18.09.2025
Tankbilsföraren Kai Helminen var och körde på en smal slingrande byväg då hans fordon plötsligt bromsade kraftigt. Det automatiska nödbromssystemet hade aktiverats. Dock fanns det ingen verklig orsak, utan bilens automatik hade trott att en mötande bil inte skulle kunna köra förbi och att en kollision var nära.
– Som tur var det torrt sommarväder. Det var en kort bromsning, men om det hade varit halt kunde det ha gått illa, säger Helminen.
Helminen bor i Kannusjärvi och arbetar på Simeon. Han har kört tankbil sedan år 2008 och har jobbat med gummihjulstansporten också innan dess. Under sin karriär har han sett en stor förändring angående bilarnas säkerhetsanordningar.
Det har kommit ett antal apparater som gör körningen enklare och förbättrar säkerheten: kameror, stabilitetssystem, körfältsbevakare, kollisionsförhindrare, bevakning av förarens vakenhet med mera.
Enligt Helminen är innovationerna för det mesta bra och förbättrar förarens arbetssäkerhet. De har trots även nackdelar.
Enligt Kai Helminen är en av de bästa innovationerna inom dagens säkerhetsteknik, den automatiska farthållaren, som också känner igen backar och lastens vikt. Den gör körningen smidigare och säkrare, men också ekonomisk. Han tycker också att körfältsvarnaren, backningskamerorna och kollisionsvarnaren är utmärkta innovationer.
– Det vore önskvärt att varje bil hade bra kameror.
Som tur var det torr sommar. Annars kunde det ha gått illa.
Nya tekniken orsakar problem när den inte fungerar och när fungerar allt för känsligt. I värsta fall orsakar en överkänslig körassistens en farlig situation, så som det hände för Helminen på en byväg. Onödigt tjutande varningslampor är inte farliga, men de kan vara påfrestande.
– Den nya tekniken är ganska känslig för fel. Om det finns ens det minsta felet, alarmerar bilen snabbt att man behöver sluta köra. Resan stannar då där, säger Helminen.
Enligt Helminen har den nya säkerhetstekniken inte medfört något nytt i lastning och lossning av bränslen. Angående lätt antända vätskor, måste man alltid vara försiktig med, precis som tidigare.
Bussföraren Jesse Sirkiä från Pieksämäki, har också erfarenhet av säkerhetsteknik och nära på -situationer. Den gången fungerade skyddstekniken precis som den ska och hjälpte att undvika en olycka.
– Jag körde med en kund mot Jyväskylä. Medan jag pratade med honom, vandrade min uppmärksamhet i väg en stund och jag märkte inte att bilen framför oss saktade ner. Nödbromssystemet slog på bromsen och ingenting farligt hände, säger Sirkiä.
Hans egentliga yrke är bussförare men för närvarande kör han huvudsakligen taxibilar på Taksi Aku.
Efter händelsen har Sirkiäs aktsamhet varit mera koncentrerat och inget nödbromssystem har sedan dess behövts. Han är trots det väldigt nöjd med att bilarna har kollisionsvarningar och nödbroms.
– Nog har nya tekniken ökat på arbetssäkerheten, säger Sirkiä.
Ville Miettunen, lastbilsförare från Kempele, håller med. Han minns också ett par fall där kollisionsvarnaren förhindrat påkörning. Tack vare bilens varnare hann han bromsa själv.
– Med personbilen har det hänt så att bilen börjat bromsa. Nog var det ganska skrämmande. Jag har aldrig upplevt det med lastbilen.
Miettunen kör en växelflakbil på Lassila & Tikanoja. I hans arbete befinner han sig ofta på områden där det finns fotgängare och cyklister. Därför är kamerorna de allra viktigaste nya säkerhetstekniken för honom.
– Förr fanns det många nära på situationer. När man tittat först i den ena spegeln och sedan efter i den andra, hade någon redan hunnit gå eller cykla bakom. Folk tror att föraren kan se allt, säger Miettunen.
När det inte fanns några kameror, var man tvungen att hoppa ut och kontrollera omgivningen. Särskilt på vinterhalkan ökade detta riskerna i förarjobbet.
– Också döda vinkelns varnare är bra. Det hjälper körningen särskilt i städer, säger Miettunen.
Utöver dessa nämner Miettunen ytterligare en innovation, som har hjälpt till i förarnas arbete och kanske förbättrat säkerheten: elektroniska kartorna. Tack vare dem hittar man lätt fram och den onödiga målsökande rundkörningen blir bort.
– När jag började i jobbet kunde vi använda oss av telefonkatalogens karta.
Alla intervjuade förarna betonar att den nya säkerhetstekniken inte ersätter förarens egen aktsamhet och omdöme. Professionalismen är fortfarande den viktigaste säkerhetsutrustningen.
Kai Helminen beskriver att man kan lita på säkerhetstekniken lite som man kan lita sig på en trasig gummistövel. Om man vet att det öser med vatten, hamnar man förbereda sig även på andra sätt.
– Om det till exempel inte finns någon linje vid vägkanten, kan en bil trots körfältsbevakaren köra på kanten så att det går tokigt. Man ska aldrig anlita sig för mycket på tekniken.
Verkan av bilarnas nya säkerhetsanordningar har studerats både i Finland och utomlands. Studierna ger ganska klara tecken på nyttan av säkerhetstekniken.
Som exempel, enligt en studie som gjorts i Tammerfors universitet år 2019, skulle körfilsassistansen ha förhindrat en stor andel av dödliga olyckorna i samband med att man kör ur körfältet.
I studien granskades dödliga personbilsolyckorna från år 2014 till 2016. Om filassistansen hade använts i alla de granskade fallen, hade enligt studien 27 procent av olyckorna kunnat undvikas.
Enligt forskaren Roni Utriainen är filassistansen lika betydande uppfinning som säkerhetsbältet varit på sin tid.
Med filassistans avser man i studien en sådan assistans, som inte endast varnar för körfältskanten, utan dessutom aktivt ingriper i styrningen under behov.
Största delen av de studerade olyckorna skulle dock ha inträffat trots filassistansen. Assistansen fungerar till exempel inte när körfältsmarkeringarna är täckta av snö eller slitna. Assistansen kan inte heller förhindra en olycka som körs på flit.
Studierna har gett ännu bättre resultat av nödbromssystemets möjligheter.
Testorganisationerna Euro NCAP och ANCAP studerade för ungefär tio år effekten av nödbromssystemen vid stadshastigheter. Studien kom till slutsatsen att nödbromssystemen minskar med 38 procent av påkörningar.
Forskningsmaterial från den verkliga trafiken samlades ur fem europeiska länder och Australien.
Två nyare studier från USA uppskattade i sin tur, att automatisk nödbromsning kan förhindra upp till hälften av påkörningarna.
Nödbromssystemen är dock fortfarande långt ifrån totalsäkra. I studier och tester har man sett att de har problem till exempel i mörker och i den nordliga vintern. En del bilar känner inte igen föremål med reflekterande yta, utan kör utan iakttagande på en testdocka med reflexväst.
Översättning Kenneth Liukkonen