Ohederliga arbetsgivare kan låta bli att betala rätt lön utan rädsla för att straffas – Nu vill ett medborgarinitiativ kriminalisera lönestöld

Text: Jonny Smeds
Kuva: Anne-Maarit Valli

Om arbetstagaren stjäl av sin arbetsgivare så kan arbetstagaren få sparken, men också bli polisanmäld och dömd till böter eller rentav fängelse. Om det däremot är arbetsgivaren som stjäl av arbetstagaren, alltså låter bli att betala arbetstagarens lön helt eller delvis, så kan inte arbetsgivaren straffas för det. Arbetsgivaren kan så klart bli tvungen att betala den lön som arbetstagaren oavsett skulle ha haft rätt till, men något egentligt straff hotar inte.

Det här missförhållandet vill ett färskt medborgarinitiativ rätta till. Enligt medborgarinitiativet borde strafflagen kompletteras med bestämmelser om lönestöld, grov lönestöld och lönesnatteri. I de lindrigaste fallen skulle straffet vara böter, i de grövsta fallen fängelse i högst fyra år.

I allvarliga fall av arbetsrelaterat utnyttjande kan arbetsgivaren redan nu dömas för till exempel ockerliknande diskriminering i arbetslivet eller människohandel. Paula Ilveskivi är jurist på fackcentralen FFC och hon påpekar att det också är viktigt att ingripa i andra fall där arbetstagare utnyttjas.

– Det måste bli stopp på att vissa företag har en affärsmodell som bygger på att de utnyttjar arbetstagare och strävar efter ekonomisk vinning på arbetstagarnas bekostnad. Om man inte gör något åt de här fallen kommer arbetsgivarna att inse att det är lönsamt att utnyttja arbetstagarna och att det inte finns någon risk för att åka fast. Det ger näring åt fenomenet och leder i värsta fall till fler fall av allvarligt utnyttjandet av arbetstagare, konstaterar Ilveskivi.

FFC har länge krävt att till exempel lönedumpning ska kriminaliseras. Det aktuella medborgarinitiativet är ett annat sätt att försöka ta itu med det här missförhållandet.

I Norge har arbetsgivare redan dömts för lönestöld

I Norge har lönestöld (lønnstyveri) varit kriminaliserat i drygt två år. Det var fackförbunden som först lyfte fram problemet, men högerregeringen under ledning av statsminister Erna Solberg tog tag i saken och drev igenom lagändringen. Det norska näringslivets centralorganisation NHO motsatte sig lagändringen.

De nya paragraferna i den norska strafflagen trädde i kraft i januari 2022 och innebär att arbetsgivare kan dömas till böter eller fängelse i högst två år för lönestöld, eller fängelse i högst sex år för grov lönestöld.

Jonas Bals är rådgivare på den fackliga centralorganisationen LO i Norge och han konstaterar att facket ville att lagändringen skulle ge bättre möjligheter att ingripa i lönedumpning och social dumpning samt att polisen skulle göra mer i kampen mot arbetslivskriminalitet.

– Vi är glada över att bestämmelserna om lönestöld skrevs in i strafflagen, för att tydliggöra att det är en form av kriminalitet som ska behandlas på samma sätt som andra former av stöld. Vi var också skeptiska den tendens till klassrättvisa som finns i lagstiftningen, där anställda som stjäl av arbetsgivaren straffas hårt, men där stöld i andra riktningen kunde ske helt utan straff, säger Jonas Bals.

I Norge föll den första domen för lönestöld hösten 2023 när en restaurangägare dömdes till villkorligt fängelse i 30 dagar. Offret var en kvinna som hade jobbat som servitör i två år och fått drygt 21 000 euro mindre i lön än vad hon borde ha fått enligt kollektivavtalet. Fallet uppdagades i en rutinkontroll som arbetarskyddsmyndigheten gjorde. Förutom att restaurangägaren dömdes till villkorligt fängelse, blev denne också tvungen att betala den uteblivna lönen.

Jonas Bals säger att LO fortfarande efterlyser en bättre framförhållning i tillämpningen av de nya bestämmelserna i lagen. Dessutom vill LO stärka arbetstagarnas möjligheter att driva in den lön de har blivit bestulna på.

– Straffaspekten är ju bara en del av frågan. Lika viktigt är att säkerställa att arbetstagarna får sin lön.

Läs mer om initiativet (på finska) och underteckna det: https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/13689